Apropå Ripfjället…….

 

 

WPD och datum i titeln på pdf´n

Om det finns intresse från en investerare att etablera en vindkraftspark här kommer den att generera stora inkomster till kommunen genom arrende för marken i storleksordningen 6,5 miljoner kr per år i ca 25 års driftstid – alltså totalt ca 162 miljoner kr

Japp jättestora inkomster till kommunen nästan lika stora som skatteutjämningen 200miljoner årligen dvs 30gånger mer från andra medborgare till kommunen…. kallas fikapengar…..

10 arbetstillfällen per år under 25 års drift.

Japp och färre år färre jobb och sen då?

Det finns en fantastisk naturtillgång i Malung-Sälens kommun!På en höjd på kommunens egen mark har en ovanligt god vindresurs upptäckts. Unikt för denna vindresurs är att området är utpekat som riksintresse för vindbruk av Energimyndigheten och att det redan finns en station för elanslutning med i Ellevios nätplanering. Vi talar naturligtvis om Ripfjället. Om det finns intresse från en investerare att etablera en vindkraftspark här kommer den att generera stora inkomster till kommunen genom arrende för marken i storleksordningen 6,5 miljoner kr per år i ca 25 års driftstid – alltså totalt ca 162 miljoner kr.Låt oss tala om framtidenVindkraftsparken kan generera nya regionalaarbetstillfällen, enligt en prognos från Vindkraft-centrum skapas ca 135 årsarbeten under byggtiden och ca 10 arbetstillfällen per år under 25 års drift. Detta ger möjlighet för nya och gamla företag att blomstra och genererar även skatteintäkter till kommunerna.En vindkraftspark betyder också att en bygdepeng avsätts för lokala verksamheter, 450 000 kr per år, som kan användas för lokala satsningar som gynnar hela bygden, t.ex. till fiberanslutning, bygdegårdar eller för det aktiva friluftslivet.

Ja mycket fiber blir det…. har hört att fiberanslutningen kostar 20.000kr/hushåll eller 20abonnenter årligen bygdegårdar…. ? En friggebod årligen eller ett attefallshus
MAO rent trams……

Tidigare i ett dokument från WPD var arrendet satt till 4% av bruttointäkten…..
WPD gör avdrag för närförlusterna med 8% (Vilket är i nivå med föruster över halva landet) men det kallas förluster “i vindparken”.

Bruttoproduktion dock 25GWh/verk och ett elpris på 33ör/kWh eller för 22 anläggningar 550GWh eller minus förlusterna 506GWh och ett pris på 33öre/kWh och 4% 6.5Msek/år eller 295.000kr/verk årligen

Hela alstret innehålller dessa viljöskäl och denna klimatskrävk osv….

10 årsarbeten jmf med elcertifikat på 20öre/kWh fördelar (gissar att här räknas bruttoproduktionen incl förlusterna) 550GWh eller 110miljoner/år för hela anläggningen även 10 välbetalda underhållsarbetare kostar endast fikapengar jmf med bruttointäkten alltså.

Ett stort modernt vindkraftverk i ett bra vindläge kan ge ungefär 250 000 kr/år i arrende.

MEN enligt tidigare prospekt var bruttoinkomsten, MHTT förlusterna, 7,59miljoner/verk tänkt elpris på 33öre/kWh.
Ett arrende på 4% blir då 22*7 590 000*0.04=(avrundat) 6.5miljoner eller 300.000kr/verk/år VAD HÄNDE? ja en förklaring är att i stället för en bruttoproduktion på 22*25GWh (=550GWh, förluster då man räknar arrendet 8% så arrendeunderlaget blir då 506miljoner… MEN 250.000 blir då ett arrendeunderlag på 6.25miljoner/verk och med de 33öre/kWh blir årsproduktionen 18.9GWh inte 23GWh och plötsligen är det rimligt att man ett bra år når detta….. MEN 250.000/verk i arrende blir 5.5miljoner för alla 22verk och inte 6.5 (6.7 egentligen)

Ett stort modernt vindkraftverk i ett bra vindläge kan ge ungefär 250 000 kr/år i arrende. För Ripfjället är kommunen huvudsaklig markägare, och får därför störst arrende, cirka 6,5 miljoner kronor per år under hela parkens livslängd. Även övriga drygt 20 privata markägare får naturligtvis arrende för den mark som ingår i vindkraftsparken

Plötsligen erhåller en markägare kommunen 6,5 miljoner årligen blir ifall vi slår ut detta på alla 22 anläggningar 295.000 och enligt citatet ovan skulle den största markägaren erhålla 5.5miljoner om de fick allt arrende….

Ett enda verk kan förse ca 5.000 bostäder med hushållsel varje år.

20–25GWh trots kalkylerade förluster på 8% osv

Är ljud från vindkraftsverk skadligt för hälsan?Nej. Om en verksamhet bedöms kunna skada hälsa och miljö ges inte tillstånd att bygga. Uppgifter om att vindkraft skulle orsaka vibroakustiska sjukdomar eller någon form av ”vindkraftssyndrom” saknar belägg, vilket fastställs i en kunskapssammanställning från Karolinska Institutet som Naturvårdsverket hänvisar till på sin hemsida om ljud från vindkraft. Inför byggnation måste bolaget lämna in uppdaterade redogörelser för ljud, även lågfrekvent ljud, för godkännande av byggstart.

Inte bevisat å andra sidan vill t.ex. NVV inte mäta då en mätning avinfraljud skulle kunna påverka gränsvärden osv vilket skulle kunna kosta mer…….

finns ett otal fall där människor flyttat osv just pga närhet till vindkraft´verk….

Sedan så MHTT alla faktorer kommer arrendet att bli, de 18.9GWh/verk och 33öre/kWh, 4%, och en kortare drifttid kanske så lågt som 100miljoner under total drifttid…..

 Kommer man att kunna vara i projektområdet?

Ja, det kommer man. Under byggtiden får man inte vara i område där byggarbete pågår, men under de 25 åren i drift kan man vistas i parken hela året. Det krävs alltid att varningsskyltar sätts upp även om risken för iskast minimerats och risken att träffas av is är så liten att det inte behövs några avspärrningar. Informationsutbyte med t.ex. jaktlag och lokala skoterklubbar är också viktigt

Om man kan och får vistas i hela området varför då sätta upp varningsskyltar?

Vem ansvarar för nedmontering, och hur länge får en vindkraftspark stå kvar på platsen?Tillstånd för vindkraftverk är tidsbegränsade vanligtvis till 35 år. Under den tiden ska verken hinna byggas, drivas, nedmonteras och marken återställas. Det är den som äger parken som är ansvarig för att montera ned och återställa marken. I alla vindkraftstillstånd som ges idag ställs krav på att det ska finnas pengar för nedmontering. Dessa avsätts före byggnation får påbörjas, vilket måste godkännas av tillståndsmyndigheten. Det finns därför ingen risk att vindkraftverken lämnas kvar i området efter uttjänad drift, eller i det fall ägaren skulle gå i konkurs, eftersom pengarna för nedmontering säkerställs i sin helhet före byggnationen

Hur mycket avsätts per verk? Empiri visar att ett totalt återställande kräver 5-10miljoner/verk…… hur mycket är avsättningen och är avsättningen säkrad dvs ingen fodringsägare kan “gå före” markägarna till dessa medel??